Vanliga frågor och svar

När ska ESTER användas?
ESTER ska kunna användas både för att effektivisera arbetet med att (1) motverka att normbrytande beteende utvecklas hos unga i riskzonen (dvs. som har evidensbaserade riskfaktorer), samt för att (2) motverka eller hindra fortsatt normbrytande beteende bland unga som redan uppvisar normbrytande beteende. ESTER kan alltså användas i förebyggande men också i behandlande syfte, när normbrytande beteende redan finns hos den unge och där insatser ska fokusera på att minska, lindra eller avhjälpa det normbrytande beteendet. ESTER är ett sätt att få in evidensbaserad systematisk bedömningsmetodik och uppföljning i det vardagliga arbetet med unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende.

Vad står ESTER för?
ESTER står för Evidensbaserad STrukturerad bEdömning av Risk och skyddsfaktorer.

Är ESTER svenskproducerat?
Ja, det är utvecklat av de svenska forskarna Henrik Andershed & Anna-Karin Andershed.

Bygger ESTER på forskning?
Ja. ESTER fokuserar på risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende som visat sig vara detta i empirisk forskning.

Kan man använda ESTER i kombination med andra instrument och arbetssätt?
Ja. ESTER har sitt specifika fokus. Annan metodik och instrument (t.ex. BBiC i socialtjänsten) kan användas vid sidan av eller som komplement till den bedömning man får genom ESTER.

Vilken/vilka verksamheter använder och kan använda ESTER?
ESTER är utvecklat för att kunna användas av samtliga verksamheter som arbetar med unga, 0-18 år (t.ex. MVC/BVC, förskola/skola, socialtjänst, BUP, Polis, även Statens Institutionsstyrelse – SiS) och för att förbättra och effektivisera samarbetet mellan dessa verksamheter. Samtliga professionella inom dessa verksamheter eller motsvarande verksamheter kan använda ESTER. Se lista på användare i ”Referenser”.

För vilka åldrar kan ESTER användas?
ESTER kan användas för unga 0-18 år.

Vad krävs för att börja använda ESTER?
ESTER-grundutbildning. Se länk till vänster om ESTER-utbildning.

Hur gör man om man vill gå utbildning i ESTER?
Anmäler dig till utbildning genom att gå in på sidan Anmälan/Beställning. Man kan också via kontakt med oss boka utbildning lokalt (minst 20 deltagare krävs då).

När är nästa utbildning i ESTER?
Se Anmälan/Beställning. Man kan även boka lokal utbildning med oss.

Vilken typ av risker och skydd mäts i ESTER-bedömning?
ESTER-bedömning mäter totalt 19 risker och skydd indelat i följande fyra kategorier: (1) Risker hos barnet, (2) Risker i familjen, (3) Skydd hos barnet, och (4) Skydd i familjen. ESTER har ambitionen att mäta de risker och skydd som har mest praktisk betydelse för insatser till unga i riskzonen för eller med normbrytande beteende. Därför fokuseras risker och resurser som kan gå att påverka och förändra och som kan anses vara direkt snarare än indirekt kopplade till den unges risk för normbrytande beteende. Utgångspunkten är att de risker och skydd som man kartlägger och diskuterar med den unge och familjen är uttryck för föränderliga, och inte statiska och oföränderliga, beteenden, förhållanden eller omständigheter. Det ger den viktiga signalen om att man utgår ifrån att ett problem går att arbeta med, förbättra och t.o.m. lösa.

Är ESTER vetenskapligt testat?
Vetenskaplig testning av ESTER pågår. Se länken ”Vetenskapligt stöd” .

Vilka olika delar består ESTER av?
ESTER består av tre delar: (1) ESTER-manual (2) ESTER-screening (3) ESTER-bedömning. Se länkar till vänster om ESTER-screening och ESTER-bedömning.

Det tar ibland lång tid för mig att få mitt endagslösenord till datorstödet. Vad göra?
Det ska inte ta mer än maximalt 2 minuter att få endagslösenordet. Oftast går det mycket snabbare än så. Tar det längre tid beror det sannolikt på att ”spam”-filter kopplat till er verksamhets e-postserver fördröjer eller helt stoppar e-postet. Lös detta genom att informera din IT-ansvarige att e-post från adressen: ester@ester-bedomning.se aldrig är spam.