Om ESTER-screening

ESTER-screening innebär att man genom ett mycket kortfattat frågeformulär till förälder, professionell eller den unge själv får en uppfattning (en hjälp i sitt beslut) som professionell om huruvida behov av en mer detaljerad bedömning verkar föreligga eller ej. Detta gör att de fall man lägger ner mer tid på är de som har det största behovet och man kan minska antalet fall där man gör en mer detaljerad bedömning i onödan. ESTER-screening kan också användas som ett av flera sätt att insamla information om den unge inför en mer detaljerad ESTER-bedömning.

Det finns alltså två huvudsakliga användningsområden för ESTER-screening:
1. Som ett sätt att som professionell skapa sig en uppfattning om huruvida risker finns hos den unge och om en ESTER-bedömning är nödvändig eller ej. Frågeformuläret kan administreras – till föräldrar, professionella, eller den unge själv – för unga man misstänker skulle vara i behov av en ESTER-bedömning och någon typ av insats. Formuläret kan också exempelvis administreras för samtliga elever i en klass (till föräldrar och/eller lärare och/eller till de unga själva när de är 10 år eller äldre) för att screena för unga som eventuellt kan vara i behov av en ESTER-bedömning. I ESTER-bedömningen ser man i mer detalj vilket specifikt behov av stöd och hjälp som föreligger.
2. Som en av flera informationskällor till ESTER-bedömning. Kan fyllas i vid varje månatlig ESTER-bedömning.

ESTER-screening finns i sex olika versioner:
* Till föräldrar/vårdnadshavare (med och utan familjeriskfaktorer)
* Till professionell (t.ex. förskollärare/lärare, kurator, skolläkare, personal i socialtjänst eller BUP) (med och utan familjeriskfaktorer)
* Till den unge själv (från 10 års ålder) (med och utan familjeriskfaktorer)

I vissa miljöer (t.ex. förskola och skola) kan den professionelle (t.ex. förskollärare eller lärare) anse att det inte är relevant eller lämpligt i ett första screeningskede att ställa frågor om risker i familjen/hos föräldrarna. Därför finns ESTER-screeningformulären både med och utan familjeriskfaktorsdelen. Det är upp till den professionelle att besluta från situation till situation vilken version som är lämplig att använda.

*** Viktigt att notera är att informationen från ESTER-screening inte ska användas som ett utredningsinstrument där den enda grunden för beslut om insatser är resultat från ESTER-screening. Om ett behov av vidare bedömning och insatser bedöms nödvändigt baserat på resultat från ESTER-screening bör en mer detaljerad bedömning genomföras, t.ex. enligt ESTER-bedömning.

Användning av ESTER-screening förklaras i mer detalj i ESTER-manualen.