När kan ESTER användas?
ESTER är tänkt för att användas både för att effektivisera arbetet med att (1) motverka att normbrytande beteende utvecklas hos unga i riskzonen (dvs. som har evidensbaserade 
riskfaktorer), samt för att (2) motverka eller hindra fortsatt normbrytande beteende bland unga som redan uppvisar normbrytande beteende. ESTER är alltså tänkt att användas i förebyggande men också i behandlande syfte, när normbrytande beteende redan finns hos den unge och där insatser ska fokusera på att minska, lindra eller avhjälpa det normbrytande beteendet. ESTER är ett sätt att få in evidensbaserad systematisk bedömningsmetodik och uppföljning i det vardagliga arbetet med unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende.
Vad står ESTER för?
ESTER står för Evidensbaserad STrukturerad bEdömning av Risk och skyddsfaktorer.
Är ESTER svenskproducerat?
Ja, det är utvecklat av de svenska professorerna Henrik Andershed & Anna-Karin Andershed.
Bygger ESTER på forskning?
Ja. ESTER fokuserar på risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende som visat sig vara detta i empirisk forskning.
Kan man använda ESTER i kombination med andra instrument och arbetssätt?
Ja. ESTER har sitt specifika fokus. Annan metodik och instrument (t.ex. BBiC i socialtjänsten) kan användas vid sidan av eller som komplement till den bedömning man får genom ESTER.
För vilka åldrar kan ESTER användas?
ESTER kan användas för unga 0-18 år.
Vad krävs för att börja använda ESTER?
ESTER-grundutbildning. Se ”Anmälan/Beställning”.
Hur gör man om man vill gå utbildning i ESTER?
Anmäler dig till utbildning genom att gå in på sidan ”Anmälan/Beställning”.
När är nästa utbildning i ESTER?
Se ”Anmälan/Beställning”. Man kan även boka lokal utbildning med oss.
Vilken typ av risker och skydd mäts i ESTER-bedömning?
ESTER-bedömning mäter totalt 19 risker och skydd indelat i följande fyra kategorier: (1) Risker hos barnet, (2) Risker i familjen, (3) Skydd hos barnet, och (4) Skydd i familjen. ESTER har ambitionen att mäta de risker och skydd som har mest praktisk betydelse för insatser till unga i riskzonen för eller med normbrytande beteende. Därför fokuseras risker och resurser som kan gå att påverka och förändra och som kan anses vara direkt snarare än indirekt kopplade till den unges risk för normbrytande beteende. Utgångspunkten är att de risker och skydd som man kartlägger och diskuterar med den unge och familjen är uttryck för föränderliga, och inte statiska och oföränderliga, beteenden, förhållanden eller omständigheter. Det ger den viktiga signalen om att man utgår ifrån att ett problem går att arbeta med, förbättra och t.o.m. lösa.
Är ESTER vetenskapligt testat?
Ja, se sidan: ”Vetenskapligt stöd” .